Natten har varit jätte konstigt. Vaknade och kände en enorm panik i kroppen, har ingen aning om vart den kom ifrån. Men den skrämde mig, låg här med stora ögon och bara stirrade på fönstret.
Vred och vände på mig för att försöka somna om, men det tog tid, och paniken blev värre.
Sen var det dags för Tobbe att åka och jobba, och självklart kunde jag inte sova, han gick och här låg jag.
Allt snurrade i mitt huvud, jag försökte tänka på roliga saker med hopp om att kunna somna om.
Somnade, vakna, somnade, vakna o.s.v , kl 8 gav jag upp "/
Nu är jag vaken och lyssnar på musik för fulla muggar.
Mitt hjärta skriker efter en saknad, en saknad som smärtar nå grymt.
Jag skulle göra vad som hellst för att få hem min fyrbenta vän igen.
Men när bebis kommer, hur går det då?!
Jag skulle kunna träna som en idiot, men skulle jag hinna på bara 4 månader ?!
Usch, det är så mycket tankar och funderingar idag.
Känner mig bara grymt sårad och ledsen.


Fortsätter mina sovdagar & bara skiter i allt.

Bebis - jag älskar dig! <3