Jag tycker så synd om handikappade.
Att inte kunna röra sig, att inte kunna klä på sig själv, inte kunna gå.
Jag är "normal" i vanliga fall, ingen ser min sjukdom,
men idag träder den fram och jag kan knappt klä på mig själv.
Helt slut efter att försökt duscha och tagit mig därifrån.
Jag HATAR dessa dagar, jag blir så jäkla frustrerad när jag vet att vissa dagar är jag pigg och klarar det galant. Jävla skitsjukdomshelveten det finns!

Tur att bebis sparkar så jag kan glädjas åt nånting idag.
Längtar efter dig lilla plutt <3