Att leva när man inte orkar, för feg för att dö

"Jag har trampat runt lite i din blogg

Jag gjorde en site om att älska sig själv....

Något jag ser att du inte gör.

Du blir väldigt lätt kär va?

En pirrande känsla i magen, så fort du känner att någon uppskattar dig?

Du faller för dem för att du inte ser ditt egna värde

Du tycker inte om dig själv, därför söker du efter uppskattning hos andra

Jag har gått LHS

Livets hård skola..

Har du ett ständigt behov av att vara duktig?

Känner stress över att du måste försöka sysselsätta dig så ofta du kan, för att slippa ta tag i dina tankar?

Så fort du sätter dig i soffan, tar det lugnt, då kommer tankarna

de tankar du blir ledsen av, tankarna som gör att du hellre gömmer dig bakom en kille som slår dig

för då slipper du ta tag i tankarna, smärtan som han ger dig fyller ut din hjärna och tankarna

på något sätt blir det skönt när han slår dig, för du slipper det andra jobbiga då?

Fylls du med känslor och tankar?

En lite smått pirrande känsla i magen?

Lite som när du är kär?

*ger dig en kram*

Det här första dagen på resten av ditt liv!"


Aldrig mött en kille som har så mycket sanning i vart enda ord han säger.
En kille jag inte trodde fanns.
Han sökte upp mig, det var han som tog kontakt.
Jag är glad att han dök upp.
Tack Christian! <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0