Alkohol är ett av det sämsta dom någonsin kommit på.
Jag dricker själv, men för dom som inte kan hantera den är det ett fördärv.
Cigaretter är också ett fördärv, man blir beroende.
Likaså de som inte kan hantera spriten blir ett beroende.
En närstående till mig är beroende av alkohol.
Han kan inte hantera den, finns det alkohol i närheten så dricker han.
De dagar han inte får alkohol blir hans humör vidrigt och det är vi som får stå ut med det.
Vi som står han närmast, vi som betyder något i hans liv.
Inte de som ger honom alkoholen och tror att dom gör honom gott.
Varför kan ni inte förstå?!
Borde ni inte fattat vid det här laget att ni inte ska ge honom alkohol?
Att han inte klarar av det? Att han dricker tills hans hjärta skrämmer honom, han dricker mer.
Han blir ännu räddare. Han vågar inte sluta dricka för alkoholen får honom att glömma.
Att inte känna alla dom där otäcka känslorna.
En dag kommer hans hjärta sluta slå p.g.a alkoholen som NI ger honom.
Visst, han är en vuxen människa och kan ta egna beslut.
Men tänk er själv, om ni är beroende av droger, snus, cigg eller vad det nu än är.
Om någon erbjuder er något av detta.. tackar ni nej då?!
Nej, skulle inte tro det.
Så tänk er för.



När du skriker på mig - du har abstinens.
När du ber mig dra åt helvete - du har abstinens.
När du ringer gråtandes fasten du inte vet varför - du har abstinens.
Jag ber dig, tänk om.
Du betyder så mycket för mig fastän alla de saker du gjort mot mig.
Jag föddes med biologiska föräldrar, och kommer aldrig kunna ersätta er om något skulle hända.
Jag vill inte att alkoholen ska få dig att lämna vår jord.
Jag älskar dig Pappa ! <3