Att orka leva, är ingen lätt match.
Att vilja leva, det gör man ometvetet,
hur jobbigt det än är.
Att äta tabletter för att orka med vardagen,
att inte kunna leva ett normalt liv utan alla dessa piller.
Kan man verkligen kalla det ett existerande liv!?
Jag menar, pillrena.. det är dom som gör så man orkar hålla sig uppe.
Det är dom som gör att man orkar ge ifrån sig ett falskt litet leende någon gång ibland.
Den dagen man slutar äta medicin, är det då man börjar leva på riktigt?!
När i helvete ska jag klara av att lämna medicinen?
Börja leva, börja upptäcka nya saker.
Att våga.


Rädslan, den har all makt över mig.