Det känns så fruktansvärt konstigt att inte vara hemma.
Nu är alla och säger hejdå, men bara för en kort stund min vän.
Vi kommer efter, förr eller senare.
Jag hoppas och tror att du befinner dig på en plats där du kan göra precis vad vill.
Tårarna jag fäller, dom fäller jag för dig.
Jag har inte riktigt förstått att du inte finns bland oss längre.
Men även fast jag inte är där, så skänker jag dig en tanke.
Och det tror jag du vet.
Och gubben, i mitt hjärta och i mina tankar lever du för evigt kvar.
Du var speciell, och det vet vi alla..
Du levde dit liv till fullo.

Vila i frid nu, världens finaste Klas !! @-,--