Gav mig på ett försök att sova för någon få timma sedan.
Lyckades jag ?! ... Nej !
Det slutade med en kraftig panikångest attack, vilket inte är nå vidare.
Så har suttit nere och kikat på tv med E , men ska ge mig på ett till försök att sova alldeles snart.
Kände att jag behövde skriva av mig lite bara.
Känner att paniken fortfarande strömmar i kroppen,
en sådan jävla obehaglig känsla.
Men ska försöka ignorera den, så kanske den försvinner.. så småningom..
Även pratat med D stor del av kvällen.
Lika trevligt som vanligt, vill bara att den dagen ska komma..
.. då vi äntligen ska träffas.
Du är en ohyggligt fin vän.


Ett stort tack till D & E som fick mig att slappna av.
Om ni bara förstår hur tacksam jag är att ni fanns där just då.
Och att ni alltid  finns vid min sida.
Kramar i mängder <33