Vart finns hoppet?
Det känns som att jag har gett upp allt.
Att jag har gett upp hoppet om skola och allt annat.
Det finns ingenting kvar att ge.
Men varför ger jag dom inte ens en chans?
Jag känner dom inte och dom känner inte mig.
Konstigt.? Nej.
Jag måste få tillbaka lite hopp om att jag ska klara det.
Men det är som totalt bortblåst.
Det går bara inte.
Jag är sjuk, fysiskt. Den psykiska delen försvann för ett tag.
Tills idag, när jag började läsa om allt.
Allting ploppade upp i min hjärna, och det vill inte försvinna.
Rädslan att gå upp på morgonen, rädslan att gå till skolan..
Och framförallt rädslan att komma till skolan och alla undrar vart jag har varit.
Kommer inte klara detta, jag känner det.
Jag vill vara stark, men snälla någon.
Ge mig hopp.
Bota all min rädsla. Men vem kan det ?
Om inte ens jag kan, så hur ska någon annan kunna hjälpa mig?